
![]()
|
|
Att sluta samsovaInte i någon kultur fortätter barn att sova hos sina föräldrar för alltid. Hur avslutet ser ut ser olika ut. I tex USA förväntas ju barnet inte alls sova hos föräldrarna, medan de in tex Japan traditionellt sover länge mellan föräldrarna. I väst är det vanligaste att barnet förr eller senare får ett eget rum eller i alla fall ett barnrum det delar med syskon, men i andra delar av världen sover familjen eller rent av storfamiljen i samma rum alltid fast i olika bäddar, helt enkelt för att det bara finns ett rum. Vad som ofta gäller är dock att det finns en väl spridd norm och förväntan på barnet angående när det är dags, familjen får stöd i traditionen och barnet vet att äldre sykon, kusiner eller grannbarn börjat sova på annat sätt vid en vis ålder.
Har man i Sverige valt att samsova, så lägger man sig dock utanför normen, även om väldigt många svenska barn sover delvis med sina föräldrar länge. Att falla utanför betyder att man själv måste leta efter sina personliga värderingar och hitta sitt eget sätt att ta detta steg. För många är det kanske självklart, men för andra kräver det tanke, kanske lite familjeförhandlingar och kan till och med ledan till slitningar i föräldraparetsrelation.
Jag tror att man lugnt kan låta barnet ta tid på sig i flytten till egen säng, om allt som oroar en är hurevida barnet kommer sova kvar där upp i 20 års ådern. Men det kan ju finnas andra skäl till att barnet behöver flytta ut eller till att det i alla fall känns önskvärt.
Vad kan man göra då?
Att undvika:
Copyright © 2009 Skorpan. Alla rättigheter reserverade.
Disclaimer Denna sida beskriver min syn på ett respektfullt och anknutet föräldraskap. Jag är mamma, inte läkare eller medicinskt kunnig. Har du sådana funderingar hör med ditt BVC eller en läkare du litar på. Åsikter och fakta på sidor som länkas till ansvarar jag inte för. |