AP och vidare
  Attachment Parenting och vidare

Föräldraskap Spädbarn och småbarn Förskolebarn Skolbarn Förälder Blogg
Innan barnet Livet med en nyfödd Amning Samsova Bära Barn Mat och måltider

 

 

AP för nyfödda
Nyfödingen
Mamma
Pappa
Att amma en nyföding
När det strular
Min första amningshistoria
Att flaskmata

 

När det strular

Amningen kan strula på många sätt, egentligen kan strulet komma när som helst under amningen och en stor andel av alla mammor har i alla fall mindre komplikationer under sin amningstid. En del har stora komplikationer. Därför är det viktigt att veta att de stora komplikationerna nästan alltid börjar som små komplikationer och att de alltid är lättare att ta hand om när de är små. Sök därför hjälp snabbt. Att amma ska inte behöva göra ont.

 

För egentligen alla komplikationer är det viktigt att barnet hålls rätt vid bröstet, men det är inte allt.

 

Den första tiden är den vanligast med komplikationer  att det suger hårt och/eller fel så att mammans bröstvårta slits och blir sårig. En annan ovanligare komplikation, som däremot kan bli allvarlig kommer sig av att barnet inte orkar suga eller kan suga kraftigt nog.

 

När det gör ont och blir sårigt

Amning "ska inte" göra ont. Smärta är ett tecken på att något inte stämmer, men i början är det ändå väldigt vanligt med smärta och sår. Det är bra att vara rustad med lite kunskap om vad som kan räknas som normalt och vad som definitivt betyder att du ska söka hjälp. Det är också bra att veta hur man själv kan avhjälpa och underlätta problemen.

 

Vad som kan ses som normalt är att under slutet första och början andra veckan få sugblåsor och små sprickor. Kanske att sprickorna blöder lite, men blöder de mycket och sprickorna är djupa, så är det dags att söka hjälp. Små sprickor och blåsor kan man ofta rätta till själv, men håll ögongn på dem så att de blir bättre. Om allt går OK så är sugblåsorna och sprickorna borta på en vecka, annars är det återigen dags att söka proffshjälp. Gör det någon gång så ont att amma att du tvekar att lägga till barnet, så tycker jag att du som minst ska ringa och prata med någon.

 

En annan sak som kan ge problem är ett kort tungband, man ser själv om barnet har det, för det kan inte sträcka ut tungan så långt och när det försöker blir spetsen hjärtformad. Om detta är fallet så är lösningen ett mycket litet ingrepp där en läkare klipper av det korta tungbandet, sedan brukar amningen snabbt kännas bättre.

 

Sugblåsor och sprickor beror på en kombination av saker, främsta anledningen är att barnet inte lyckas ta ett optimalt tag om bröstet, en annan anledning är att en del barn suger mycket hårt.  Det sistnämnda är svårt att göra något åt, men blir mindre illa om barnet suger med ett ordentligt tag och det ger med sig. Taget får mamma och barn öva på tillsammans. När taget är OK läker i regel sprickorna på något eller några dygn.

 

Men om det blir mycket sårigt och ont, så att du tvekar när barnet vill ta tag, då blir det svårare för barnet att ta tag och man hamnar lätt i en ond cirkel. Man kan då låta ett eller båda brösten vila, genom att handmjölka eller pumpa och ge med. När smärtan lagt sig kan man lättare öva taget. Ett trick kan vara att under en period amma från brösten varannan dag och pumpa det man den dagen inte ammar.

 

Att öva taget gör man genom att vara noga med hur man lägger barnet, ta gärna hjälp av någon som kan kolla att barnet ligger med rak rygg och även kan hjälpa dig att sikta in bröstvårtan. Vänta sedan länge med att låta bebisen ta bröstet, munnen ska gapa som vid en jäspning och tungan ska ligga i nederkäken ordentligt. När barnet tagit tag ska läpparna vara utvikta, skulle ena läppen ha vikts in i munnen, så brukar det gå att försiktigt dra med ett finger längs tex hakan och dra ut, i det fallet, underläppen och taget känns bums bättre.

 

Efter amningarna, så titta på bröstvårtan. Ser den klämd ut, så har barnets tag varit för litet och är den sned, så har barnet legat lite för långt åt det håll bröstvårtan ser ut att ha blivit dragen åt.

 

Mellan amningarna och inför amningen är hud-mot-hud-behandling bra. Närheten och beröringen uppmuntrar din lilla att gapa större. Ofta gapar dock barnet så stort det kan, men en del barn föds med små rosenknoppar till munnar, mycket sött förståss, men det gör att munnen kan behöva någon vecka eller två på sig att växa sig stor nog för att klara av att ta ett riktigt stort tag.

 

Även om smärtan håller sig rimlig, så är det dags att kolla upp saker om den inte ger med sig under tredje eller fjärde veckan, för det kan finnas anledningar till att små sprickor inte läker som de ska, bakterier eller att mamman har eksem, som behöver behandlas.

 

Har du sår är hygienen extra viktig, tvätta inte brösten med tvål eller något annat uttorkande, men duscha varje dag och låt vattnet skölja dem, tvätta också händerna innan du rör brösten under den här tiden.

 

Om barnet är trött och inte orkar suga

Att barnet är trött och inte orkar suga kan bero på flera saker. Det kan bero på faktorer under förlossningen, att den blev lång och jobbig för både mor och barn, eller på att barnet blivit påverkat av den smärtlindring eller det lugnande mamman fått. Vissa kan ha effekt som försämrar barnets amningsförmåga flera dagar och till och med upp mot en månad, även epidural påverka den absolut första tiden.

 

Barnet kan ha haft svårt att ta tag och därför inte fått i sig den mjölk som behövs, blodsockret sjunker och vikten halkar ned åt så att barnet tappar 10% eller mer av födslovikten. Även gulsot och infektioner kan göra bebisen sömnig, om detta är orsaken, så behöver problemet diagnostiseras och behandlas förståss.

 

I första hand behöver dessa barn ammas väldigt ofta och de kan behöva hjälp att väckas. Barnet behöver ammas åtminstone 8-12 gånger under ett dygn, tillfällena behöver inte vara jämnt fördelade, utan någon längre sovperiod på upp mot 4 timmar är OK. Du får hålla koll på hur det ser ut över ett helt dygn.

 

Att väcka en trött nyfödd är ofta svårt. Först bör man hålla utkik efter när barnet sover lätt, titta efter snabba ögonrörelser, som antyder REM-sömn, arm och ben rörelser eller att barnet rör munnen och kanske gör sugrörelser.  Se till att belysningen är dämpad, för starkt ljus kan få dem att stänga ögonen och kla av barnet, prata och försök få ögonkontakt. Håll barnet upprätt eller lägg det på en fast plan yta. För att hålla det vaket, smek, klappa eller gå med fingrarna på barnets rygg, byt blöja, gnugga barnets händer och fötter försiktigt, öka mängden hud-mot-hud kontakt. Lek "Baka-Baka-liten-kaka" försiktigt så att du rör barnets armar och ben. Pilla och bråka lite försiktigt över lag. Droppa gärna lite mjölk på barnets mun.

 

När barnet fått tag i bröstet, så gäller det att hålla det vaket och hålla intresset uppe. Se till att det är så lätt det går att suga, byt bröst så snart barnet börjar tappa intresset. Rapa barnet och byt blöja för att få det att vakna till osv.

 

Ibland räcker inte detta utan barnet kan behöva tillmatning utöver amningen. Är barnet slött på grund av lågtblodsocker, så ger extra näringstillförsel påtagliga resultat på hur piggt och sug villigt det är på bara något dygn. Går det att pumpa och ge den egna bröstmjölken så är det toppen, men ibland behöver man komplettera med ersättning. Mitt råd är att tillamata friskt under några dygn, tills barnet är starkt och piggt. Ge tillmatning tills maten rinner tillbaka upp igen.

 

Flaska ger ofta problem med amningen, så här tidigt är problemen nästan oundvikliga om man börjar med flaska, så mata med kopp eller sked om amningen känns viktig för er. Det är kladdigt och lite svårt i början, men med övning kan man få riktigt snits på det. Kolla här för att få mer information om hur man gör, be också gärna en barnmorska på BB, återbesöksmottagningen elelr amningsmottagningen visa hur man gör.

 

Över huvud taget vill jag trycka på vikten av att söka hjälp och att fortsätta leta tills du hittat den hjälp just du behöver.

Andra problem

Givetvis kan du ha andra problem än dessa, jag rekommenderar verkligen att du läser på Amningshjälpens faktasidor. Har du mer än tillfällig smärta, så ska det undersökas, oftast går det att ta reda på varför det gör ont och även hitta en lösning.

 

Var går gränsen för hur länge man ska kämpa?

Ingen lätt fråga att svara på. Svaret är individuellt. För sök att skaka av dig alla andras åsikter och "idén om den goda modern", försök istället vara praktisk och pragmatisk, samtidigt som du tar hänsyn till dina drömmar. De flesta amningsproblem går att lösa om man tar i tu med dem snabbt och om man får bra hjälp. Så sök hjälp tidigt och byt hjälpare om den första inte funkar.

 

Ibland kan det vara mycket värt att ta några steg tillbaka och pumpa och mata barnet med utpumpad mjölk ett tag, eller att om det behövs tillfälligt ge ersättning. I statistiken räknas helamning som något extra, men i praktiken kan delamning, under en kortare eller längre period vara det som gör att amningen alls funkar. Delamning kan vara det som är mysigast, rimligast eller helt enkelt det som behövs för att amma alls och ändå få i barnet den mat som behövs. Om ditt mål är att amma helt, så prata med någon om hur du kan ge utpumpad mjölk/ersättning och sedan på ett bra sätt fasa ut den. Känner du att amningen får bära eller brista och du ammar så långt det går, men inte kommer att sörja så värst när det tar slut, då kan du ge ersättning mer utan plan på utfasning och kanske också ge den i flaska.

 

Det finns givetvis situationer då amningen blir ett orimligt mål, eller då du som mamma kanske känner att amningen stör relationen till bebisen, då är det i mina ögon bäst att inte amma mer, kanske fasa ut amningen långsamt, eller få medicin som stoppar mjölken.

 

Skulle det vara så att amningen funkar utmärkt på ett bröst, men är förfärlig på det andra, så går det att amma, ofta helt, från det bröst som funkar.

 

Flaska???

Mitt råd är att om du vill amma och huvudsaklig amning känns som ett rimligt mål, så ge inte flaska, i alla fall inte de första månaderna och sedan bara om du är medveten om att det kan störa ut amningen och vad du si så fall ska göra.

 

Flaskan löser inga amningsproblem, så om avsikten är att lösa problemen är den inget alternativ. Fast samtidigt måste jag slänga in en brasklapp, för jag vet mammor som tillfälligt flaskmatat och sedan gått tillbaka till amningen, och några av dem skulle säga att flaskan räddade amningen för dem. Det finns överlag väldigt få säkra rätt och fel kring detta. 

 

Däremot är flaskan ett alternativ till amning, ges bröstmjölk i flaskan och flaskan ges fritt och amningslikt, då är fördelarna bra nära de samma som vid amning, ges ersättning, så försvinner de fördelar som amningen ger, men man slipper en amning som man inte trivdes med eller som tog mer än den gav på annat sätt och det kan i sig överväga amningens fördelar. 

 

Vill du se mer om vilka skillnader som finns mellan amning och flaskmatning så kolla här, skillnaderna finns och några få ger utslag på individ nivå, tex att mammans livmoder drar ihop sig snabbare och fullständigare. Vad det gäller sjukdomsfrekvens, så finns det så mycket andra saker som spelar stor så roll för det enskilda barnet, att skillnaderna bara syns tydligt på en stor grupp, allergier, som länge framhölls som ett argument, är inget argument för amning, som det ser ut idag. Vad man kan säga är att ammade barn i snitt har några läkarbesök färre sitt första år och en del infektioner bli lindrigare. Amning har också en viss effekt på PSD, men det viktigaste där är ändå att barnet sover på rygg och att föräldrarna och andra som umgås nära med barnet inte röker.

 

För prematura barn är bröstmjölkens fördelar mer påtagliga.

 


Copyright © 2009 Skorpan. Alla rättigheter reserverade.

 

Disclaimer Denna sida beskriver min syn på ett respektfullt och anknutet föräldraskap. Jag är mamma, inte läkare eller medicinskt kunnig. Har du sådana funderingar hör med ditt BVC eller en läkare du litar på. Åsikter och fakta på sidor som länkas till ansvarar jag inte för.